Så blev det äntligen dags för lite valpar.
Whilma har haft det jobbigt den här veckan. Magen har varit ENORM och jag kan tänka mig att det tryckt på ordentligt, så det har blivit fyra vaknätter. Massa förvärkar och lite vattenavgång, så helt lugn har man ju inte varit. Jag har sagt att går inte denna valpningen som den ska, så ska jag ALDRIG mer ha valpar… vilken tur att jag slapp äta upp det 😉
Men med facit i hand, har det varit riktigt synd om henne!! Nästan djurplågeri 😛
13 valpar i den lilla kroppen och sammanlagt 5,8kg valpar + moderkakor och fostervatten!!
Valpningen började vid 05, jag hade slumrat till TYVÄRR och missade den första valpen och Whilma visste nog inte riktigt vad hon skulle göra/nådde inte…. så den första valpen dog tyvärr.
Sen kom det tre valpar inom 3 minuter… så det var bara att kavla upp ärmarna och hjälpa till. Hon var ju så stor så hon nådde ju inte runt och kunde slicka och fixa som hon ville. Men vi har ett fint samarbete, så det gick bra!
07:53 kom den sista valpen (… trodde jag)
Bäddade rent, släppte ut Whilma så hon fick kissa och sträcka på benen.. min LILLA hund har kommit tillbaka *S* Så liten och tanig hon såg ut!
La mig på soffan för att ta igen lite sömn och vaknar med ett ryck, varför vet jag inte?! valparna är i hallen så de kan jag omöjligt hört.
Går ut för att titta till gänget… 1 2 3 4 5 6…. 7?!?! 1 2 3 4 5 6 7?!? En till? Å det låg en till liten guling, alldeles livlös. Började frotera, hjärtmassera och blåsa i munnen. Hörde hjärtljuden och tänkte att NÄÄHE, inte en till. Så jag jobbade på, men det var inte mycket till liv i den lilla kroppen 🙁 Å som grädde på moset klämmer hon fram en till livlös… Bläckfisk hade jag gärna varit! Så jag började jobba med den också. Å efter några minuter börjar ettan att bli sur och skrika… HEJA! Fortsätter ett tag till och även tvåan kommer igång…. sprutar i dem lite druvsockervatten och lägger till dem och de börjar tutta med en gång. Tvåan hade lite svårare, men skam den som ger sig 🙂
Å nu 5 timmar senare ser man inte skillnad på dem, låter väl hoppfullt! Fast jag har märkt upp dem så man kan ha lite extra koll, ska även be min veterinär kolla dem lite extra noga…. det blir så ledsamt om det är något fel på dem när de blivet ett gäng veckor.
Men nu är det lugnt i valplådan. Har gett lite extra mat, men de verkar sköta matväxlingen bra!
Stackars Whilma kommer väl äta som en häst här nu 😀
